Efter avslöjandet i torsdags att Wanngård och Carlstedt är på offensiven krävs det att vi moderater tar oss en rejäl funderare. Kammen växer på ungtupparna. Om Karin Wanngård skall höra till denna kategori överlåter jag till läsaren att avgöra. Wanngård förefaller mig att under alla förhållanden vara a hen. Vitsens kvalitet kan diskuteras.
Juholt anser sig ha fått vind i seglen efter framgångarna i Västsverige och Örebro. Hans anhängare talar om Juholteffekten. Denne smålännings effektivitet är störst vad avser konsten att sprida förvirring. Först skall vi skicka stridsflygplan till Libyen. Sedan skall de snöpas och förbjudas att öppna eld. Gaddafis brevduvor kände sig lugna och trygga. Sedan skulle planen tas hem efter att mandatperioden på tre månader gått ut. Nytt djärvt grepp – vi skickar ner stridsfartyg istället. Min fråga blir – skall dessa jaga Gaddafis guldfiskar?
Detta är bara ett exempel på Juholts stadga och förmåga till klara ställningstaganden i svåra politiska frågor. Det är tvetalan hit och utredningar dit. Som man skulle sagt i de gamla indianböckerna: - Min röde broder talar med kluven tunga.
Från ett Farstaperspektiv ser man Juholt som en mustaschprydd man med en viss folklig charm. Historien lär oss att män med mustascher kan ställa till med mycket elände. Inser det där med stenen och glashuset, men en ledamot i Farsta stadsdelsnämnd har mycket begränsade möjligheter att göra skada.
Vad som stimulerar och utmanar mig är att vi i Farstamoderaterna kommer att ta striden i mustaschkampen. Mina knävelborrar mot Juholts småländska buskage. Bäva månde sossarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar