År 1914 drabbades Europa och världen av urkatastrofen. Det första världskriget, det Stora Kriget, ur vars gyttja, lidande och likstank kommunism och nazism föddes. Denna fasansfulla händelse gav Europa och världen ytterligare två världskrig – det andra som egentligen var en fortsättning av det första och det tredje som vi känner under namnet kalla kriget.
Detta är inte i första hand en historisk-filosofisk essä, men kampen gällde bland mycket annat historiesynen. 1914 års idéer mot den franska revolutionens – 1789 års idéer. Mycket grovt förenklat mellan en samhällssyn grundad på upplysningstidens tankar och strömningar och romantikens.
Franska revolutionens tankar kan sammanfattas i parollen – frihet, jämlikhet och broderskap. Liberté, égalité, fraternité. Dessa förde snabbt fram skräckväldet under Robespierre. Hans kommunistiska efterföljare skall vi lämna därhän, men Ohly och hans kamrater får Robespierre att framstå som en ledande humanist.
Från mitt moderata perspektiv funderar jag över friheten, jämlikheten och broderskapet. Börjar med friheten. Denna löper från en total frihet, anarki, till ingen frihet alls, den totalitära staten. Som moderat anser jag att individen skall ges möjligheter att kunna handla fritt inom vissa begränsningar. Ytterst handlar det att begränsa friheten så att den inte skadar andra. Friheten förutsätter skydd för ägandet, tryckfrihet och en begränsning av politiken. Det som brukar kallas politikens primat. Att politiker tar hand om lönerna och fördelar dessa lite hipp som happ utifrån gällande doktriner. Att familjens och den enskildes valfrihet begränsas. Så långt möjligt bör den enskilde kunna handla fritt. Inte att en 51 procentig majoritet kan handskas hur den vill med minoriteten.
Jämlikhet – vad är det? Handlar det om att skall vara likar eller att alla skall ges förutsättningar för ett bra liv? ”Alla djur är jämlika, men somliga djur är mer jämlika än andra” skrev Orwell i Djurfarmen. Detta är socialisternas grundsyn. Eller som Wigforss skrev. ”Fattigdom fördras bättre om den delas av alla.” Detta synsätt har format och formar socialdemokratins agerande. Möjligheterna skall begränsas. Skolan skall inte premiera de duktiga, betyg är av ondo och alla skall stöpas i samma form. Tamgäss klipper man av vingpennorna på för att de inte skall flyga sin väg. Så ser Juholt et consortes på medborgarna.
Broderskapet definieras av socialdemokratin som medlemskap i Broderskapsrörelsen, om man är lagd åt det hållet, och för övrigt att omsvepas av ”rörelsen” från vaggan till graven. Och så skall man vara du - inga titlar och annat krafs. Broderskap är för min del civilsamhället. Det som finns utanför det offentligas ansvar. Den mänskliga interaktionen mellan medborgarna. Att ställa upp för sin broder. Min älskade hustru förvånas alltid över den likgiltighet många svenskar visar när någon råkar ut för olyckor eller någonting annat obehagligt i offentliga miljöer. Alltför många tittar bort. De höga skatterna har gjort oss ansvarslösa. Vi behöver inte vara bröder. Vi har köpt oss fria från broderskapet via skattsedeln.
