Vi är många som småspelar. Alla drivs vi av längtan att få en rejäl summa pengar i handen, men vi blir glada även för småvinster.
I Farsta bor Micke och Cecilia, metallarbetare respektive undersköterska. Varje månad får de en vinst på 3 200 kr tack vare jobbskatteavdraget. De har ”skrapat” fram en vinst sedan 2006 på 110 000 kr. Man kan ropa hurra för mindre.
Men hurrar då vårt Farstapar? Sannolikt inte. Utav den enkla anledningen att de inte vet om att de kammat hem en högvinst. Enligt en undersökning gjord av Riksrevisionen känner endast 40 % av svenskarna till detta fantastiska avdrag. Piraten låter Bombi Bitt filosofiskt uttrycka följande. ”Om man har en femtioöring i fickan och inte vet om den – är man då rik eller fattig?” Det är likadant med jobbskatteavdraget. Man upptäcker det inte och inser därmed inte att man blivit rikare. Att man fått en högvinst. Su Andersson säger i Sunt Förnuft att jobbskatteavdraget definitivt inte är ett stort samtalsämne när folk träffas. Hon tror att pratas mer om nedskärningar och elände än om förbättringar.
Tydligt är vänsterexperimentet satt agendan och fått fokus på sådant som ”straffskatt” för pensionärer. Eländespropagandan går hem. Lotterivinsterna märker man inte. I sanning tragiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar