fredag 4 mars 2011

Människor emellan


Någon skrev att hövlighet är som en luftkudde - även om det inte finns något i den, så dämpar den stötarna i livet. Tycker mig upptäcka att hövligheten börjar bli en bristvara, vilket gör umgänget människor emellan besvärligare.

I en storstad som Stockholm bör hövligheten vara ett överlevnadskrav. I de kommunala kommunikationsmedlen gäller ren Darwinism – survival of the fittest. Störst ryggsäck vinner. Barnen sitter och föräldrarna hoppas sannolikt att åldringarna dör innan nästa station/hållplats. Det är naturligtvis besvärande att tåget/bussen försenas när liken bärs ut men det får man ta.

Har personligen flera titlar samt för och efternamn. Så ringer Bettan från företaget Förenade underkläder. Konversationen inleds med är det Roland jag talar med? Svaret hm. Använder du kalsonger, frågar Bettan. Ja, svarar jag, använder du trosor? Telefonförsäljning är en svår konst.

Språket förflackas och täten tas av tidningarna. Man kissar innan man blir våldtagen – DN. Kommentarer överflödiga. Viktor, 5 år, kissar vi övriga urinerar, låter sitt vatten eller uträttar ett naturbehov. Dagisspråket verkar bli standard. Vi blir allt mer infantila och tyvärr går många äldre i täten. Den 65-åriga kvinnan vill inte bli kallad tant och klär sig som en tonåring – patetiskt.

Och hövligheten kan vi glömma. Tanten och farbrorn är utrotade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar