Det där med demokrati är svårt. Just nu är det flera saker som bekymrar kulturpersonligheter och vissa ledarskribenter. Orosmolnen tätnar över Svitiod. I Frankrike tycks Nationella Fronten under sin nya ledare få framgångar. Mycket oroande. Är inte någon varmare vän av Nationella Fronten eller Sverigedemokraterna men väljarna i en demokrati har rätten att göra sina egna bedömningar.
Allvarligare är i så fall att kommunisterna är representerade i Sveriges riksdag. De har ju bevisligen ägnat sig år folkmord som får nazisterna att framstå som amatörer vid jämförelse. Där har upplysningen och folkbildningen inte fungerat. Men det är klart – den självutnämnda intelligentian är ju knallröd. Å ena sidan kan vi acceptera kommunister och å andra sidan förfasas över rörelser som förvisso är obskyra men inte i Ohlys klass.
Kärnkraftsolyckan i Japan är ett memento för alla de risker som energiproduktion innebär. Kolkraft och användning av fossila bränslen medför nedsmutsning av atmosfären. Tycker det är helt fantastiskt att fossila gaser kallas naturgas. Att sol, vind och vatten som ersättning för kärnkraften kan nog bara de infantila tro på. Eller tycker dessa att höjdpunkten i mänsklighetens utveckling är att föra denna tillbaka till stenåldern. Men hur f-n skall det gå om vi inte får bära päls? Å ena sidan och å andra.
Socialdemokratin vet inte om den skall se framåt eller titta i backspegeln. Å ena sidan var socialdemokratin helt dominerande under alltför många decennier. Å andra sidan gick välfärdsprojektet åt h-e. Detta skall jag fundera över senare.
Hur förhålla sig till NATO och agerandet i Libyen. Att vara folkpartist är att vara kluven sade Gunnar Helén. Det är inte folkpartiet numera. Men hur ställer sig alla dessa USA-hatare som har en läpparnas bekännelse till demokrati och mänskliga rättigheter. Skall dessa försvara Khadaffi? Eller å andra sidan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar