Gengångare

Valborgsmässoafton 1945 tog Adolf Hitler sitt liv. Hans blivande Germania var en ruinhög. Kriget var förlorat och det 1 000-åriga riket rykande ruiner med svältande människor. Drömmen om världsherravälde var krossad.

Hitler hade också andra drömmar. En av dem förverkligade han nästan – att utrota judarna. När bilderna från koncentrations- och utrotningslägren presenterades för omvärlden så trodde de flesta inte sina ögon. Många av dem som skrattat åt Albert Engströms kroknästa klädjudar satte skrattet i halsen när de mötte Auschwitz verklighet. Antisemitismen troddes vara försvunnen för varje anständig människa.

Sionismen växte fram under 1800-talet som en reaktion mot den ökande antisemitismen i Europa. Den intellektuella basen för sionismen blev Theodor Herzls bok Der Judenstaat, utgiven år 1896. Där väcktes tanken på den judiska staten – Eretz Yisrael.

Den första sionistiska världskongressen sammanträdde 1897 i Basel. I det så kallade Baselprogrammet slogs fast att målet för sionismen skulle vara att skapa "ett genom offentlig rätt garanterat hem i Palestina". När staten Israel utropades den 14 maj 1948 hade sionismens utopi realiserats.

Med en stor invandring från mellanöstern har de stämningar och uppfattningar som finns i området också kommit till vårt land. I denna blandning finns antisemitism och antisionism. Detta ställer oss inför nya utmaningar. Israels politik kan verkligen diskuteras i mångt och mycket, men det är viktigt att hålla rågången klar mellan kritik av Israelisk politik och antisemitism.

Därför väcker det olust när Malmös ledande socialdemokratiske politiker Illmar Reepalu börjar snubbla på orden. Han har uttalat sig på ett milt utryckt tveksamt sätt i en intervju i Skånska Dagbladet. Han säger bl. a att det har inte förekommit några attacker mot judar och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö. Sunday Telegraph har noterat vad Malmös starke man sagt och har gjort ett internationellt uppmärksammat reportage från Malmö. Reepalu står fast – vill judar flytta från Malmö så är det deras angelägenhet. Den judiska församlingen har inte tagit avstånd från Israel.

Det är tyvärr så att judar år 2010, 65 år efter Hitlers död, trakasseras, misshandlas och tvingas packa sina väskor – i Malmö. Ekon ur det förflutna hörs och de bär med sig ljudet av krossat glas.