Varför är unga svenskar kommunister?

Historien har lärt oss att nationalsocialismen och realsocialismen är historiens värsta massmördare. Att nationalsocialismen fördöms är för mig en självklarhet. Att (V), kommunisternas och realsocialisternas parti, inte granskas och fördöms är för mig en gåta. Gamle Ingvar Kamprad hudflängs i spalterna, vet inte för vilken gång i ordningen, men Sjöstedt, Ohly och alla deras medlöpare går fria. Vad är det man vill dölja? Och vilka är det som hindrar sanningen att komma fram? Är det månne (S) som köpts av kommunisterna (V), (VPK) (SPK), underavdelning av SUPK, Sovjetunionens kommunistiska parti, och vad de nu har kallat sig under årens lopp?

Den gamla skolan med folkskolan i botten och sedan påbyggnad med yrkesskolor, olika typer av realskolor och gymnasieskolor var tillgängliga för de allra flesta från 50-talet och framåt. Detta hedrar socialdemokraterna. Sedan gick något snett. En kunskapsskola för alla skulle aldrig bli en plantskola för socialismen. Kunskaper och bildning blev ett hinder i vägen. Gunnar Nilsson, LO, och Birgitta Dahl (S) uttalade tydligt att skolans roll var att skapa lydiga undersåtar i socialdemokratins lyckorike, där man inte behövde tänka själv utan överlåta allt till (S)-politiker.

Den svenska skolans dödgrävare blev Stellan Arvidson. Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i Förbundet Sverige-DDR. Arvidsson mottog flera höga östtyska utmärkelser, bland annat "Folkvänskapens Stora Stjärna" 1977. 1969-1973 var han ordförande i Ständiga Internationella Kommittén för erkännande av DDR. Han var även aktiv i Svenska Kommittén för normalisering av förbindelserna med DDR. Arvidson publicerade flera skrifter om DDR, bland annat som underlag för studiecirklar hos ABF. Han utnämndes av den östtyska regimen till hedersdoktor i Rostock 1969 och senare till professor vid Greifswalds universitet.

Arvidson var aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen. Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Dessutom var han aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet. Arvidsson höll fast vid DDR även efter regimens kollaps, ända fram till sin död 1997. I DDR-diktaturen ansåg han att han återfunnit sina gamla socialistiska ideal och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes. När Sovjetunionen invaderade Afghanistan förklarade Arvidson att invasionen "var nödvändig för att förhindra en imperialistisk uppmarsch i landet mot Sovjet och för att försvara regimen i Kabul".

Arvidsson var socialdemokratisk riksdagsman och kallades för den svenska enhetsskolans fader. Stellan Arvidsson kommer att gå till historien som Östtysklands försvarare. Och den svenska skolans dödgrävare. Man kan kalla det subversiv krigföring med stöd av Palme och andra ledande socialdemokrater.

För oss som fick förmånen att genomgå den av Arvidsson m fl. förstörda skolan – med betyg från första klass – var det enkelt att göra klassresan oavsett om fadern var grovarbetare, spinnmästare eller snickare. Idag är det inte lika enkelt att göra klassresan I Sverige. Skolverket har kartlagt elevernas socioekonomiska bakgrund och konstaterat att i inget annat europeiskt land har föräldrarnas utbildningsbakgrund så stor betydelse som i Sverige. Gratulerar Stellan Arvidson och alla dina medlöpare. Ni har lagt grunden för kommunismen och förståelsen för folkmorden i gulag. Men det var väl det som var syftet.