Den 27 juni till 2 juli samlas hundratals teoretiska fysiker i Uppsala för att diskutera och lösa frågor inom strängteorin. Som nyfiken undrar man då vad innebär då en sådan. Strängteoretikerna menar att universums mest fundamentala byggstenar är små vibrerande strängar. Numera är inte enligt dessa fysiker protoner, elektroner och neutroner, i sin tur uppbyggda av kvarkar, materiens minsta beståndsdelar. Innanför dessa partiklar döljer sig ännu ett mikrokosmos – strängar.
Dessa kräver fler dimensioner än våra tre rumsdimensioner och tidsdimensionen – 10 eller 11 stycken. För min del ”ganska” svårfattligt, men de går att beskriva matematiskt, varför det kanske är sant. Det lär finnas parallella universa – ännu mer obegripligt. Alla tycks emellertid har börjat med någon form av Big Bang.
När jag står en vacker kväll och tittar upp mot stjärnorna så ställer jag mig samma fråga som människan gjort sedan tidernas gryning – vad är detta? Vad är meningen? Varför? Vad fanns när ingenting fanns? Innan den stora smällen. Då blir det inte fysiskt eller matematiskt problem utan existentiellt. Och jag gör som våra förfäder – söker svaren i religionen.
Som kristen söker man svaren i kyrkan. Vad är meningen? Har jag en själ? Är den odödlig? Teodicéproblemet – Gud är allsmäktig och fullkomligt god men det onda finns likväl.
Är född in i svenska kyrkan och varit medlem i hela mitt liv. Ett dyrt nöje för ett antal julottor. Kan ”min” kyrka ge svaren på mina funderingar och stundtals existentiella ångest? Tyvärr inte, då den ägnar sig åt socialistisk politik – senast manifesterad i det s.k. påskuppropet. En skymf mot demokratin och den vilja svenska folket uttryckt i val. Man tar emot min avgift och fördömer min politiska gärning.
Treenighetsläran är fundamental inom kristendomen och stöds av de flesta kristna kyrkor och samfund. Sammanfattningsvis är den en gudsuppfattning enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen och Den Helige Ande.
Tydligen har den svenska kyrkan gjort avsteg från den klassiska treenighetsläran och skaffat sig en ny treenighet där Fadern, Sonen och den Helige Ande ersatts med andra figurer. Marx, Juholt/Ohly och biskopen Brunne. Dessa verkar vara den nya treenighet som dyrkas i svenska kyrkan.
När mitt förnuft tar slut söker jag undret. Den ultimata frågan är, även om man är ateist, Big Bang. Ett under är alltid ett mysterium oavsett de matematiska modellerna. Dessa kan förklara det mesta men inte allting. I den Katolska Kyrkan kan man uppleva mysteriet – transsubstantiationen vid nattvarden för att ta ett exempel.
I den svenska kyrkan hänvisas man till att förstå tillvaron genom att studera das Kapital och olika socialistiska partiprogram. Man ansluter sig till en materialistisk uppfattning när det handlar om andliga dimensioner. Döden ordnar Fonus och de eviga plågorna finns i gulag, Ohlys modell, eller i Juholts högskattesamhälle. Men stjärnorna finns där och vintergatan strör sin glans över natthimlen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar