En fritidspolitikers dagbok efter möte i stadbyggnadsnämnden

Lätt att fastna i fritidspolitikerns vardagliga slit. Det är massor med papper som skall läsas. Det handlar om väsentliga saker som för den enskilde är mycket viktigt. Får vi balkongen, altanen mm.

Varje gång försöker vi fatta beslut som är vettiga. Detta är ett uppdrag som gör mig ödmjuk. Som när man lyssnar på handikapporganisationernas synpunkter på den nya slussen. Hur skall dessa kunna omsättas i praktiken. Vi är lyhörda därför att ingen vet sitt öde mer än att vi alla skall bli äldre. Vi är lyhörda och ödmjuka därför att alla kan bli handikappade.

För dem som väntar på de mer aggressiva funderingarna från Farsta kan jag trösta mina läsare med att nästa inträngande analys kommer att ägnas åt den svenska kyrkan och dess stöd åt överhetsstaten och hur man ersatte Jesus med Lenin