En efterhängsen infektion

Gårdagen vigdes inte åt några funderingar. Inte heller kunde jag delta i Fagersjödagen – en besvikelse. Skälet är en otroligt envis ”förkylning” som fått mig att nästa hosta upp lungorna. Febern kommer och går och min kloka Monicas tjat består. Sök läkare! I morgon skall detta ske.

När man varit infekterad under dryga fyra veckor så blir man en smula konfunderad över vad som händer runt omkring ens person. En för det mesta stiff upperlip blir helt plötsligt en smula slokande.

Är en stor beundrare av Churchill. Han skrev om en kavallerichock han upplevt i sin ungdom. Citerar: ”En kavallerichock är ganska lik vardagslivet. Så länge man sitter säkert i sadeln och har kontroll över hästen och är ordentligt beväpnad, lämnar en fienden mest i fred. Men så fort foten glidit ur stigbygeln eller man tappar tyglarna eller något av sina vapen eller såras, eller hästen såras, då kommer det ögonblick då från alla håll fienden störtar sig över en.” Jolo kommenterar det på följande sätt: ”En idyllisk syn på striden och en bitter syn på livet.”