Har med intresse följt diskussionerna i mitt liv och husorgan, DN, huruvida mannen skall låta sitt vatten stående eller sittande. Ser det som en senkommen efterbörd mot bakgrund av sossarnas krav på könsneutrala toaletter. När man såg budskapet ”Vi kan inte vänta” förstod man att det var ett i dubbel bemärkelse nödrop. I skarp polemik mot de könsneutrala bekvämlighetsinrättningarna framhåller debattörerna urinoarens betydelse för de åldrande männen. Detta sammanhänger med prostataförändringar – tror jag. Men det finns ett allvarligt memento bakom debatten.
Verkställande direktören på Demoskop skrev på DN Debatt att de etablerade sanningar i politiken gäller inte längre. I artikeln framhålls att en tredjedel av väljarna saknar en klar ideologisk grund. Den tydliga ideologiska kompassen finns tydligen inte längre för stora delar av väljarkåren.
Mitt parti genomgår genomgripande förändringar och försöker fånga upp tidens strömningar. Detta tycker jag är vällovligt. Men man får inte kasta ut barnet med badvattnet. Svängningarna mellan blocken gör att ingen kan vara säker på hur opinionen kommer att te sig 2014.
Den demografiska utvecklingen visar att befolkningen åldras. De som blir ålderspensionärer är 40-talisterna. En generation som har vant sig med att ta för sig. Partiernas strävan efter förnyelse verkar mera vara att man tar in allt fler yngre. Detta torde icke fullt ut kunna accepteras av dessa stora åldersklasser. En balans mellan åldrarna bör eftersträvas, i annat fall kommer fler enfrågepartier att se dagens ljus.
Memento te mortalem esse. Gäller inte minst mitt parti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar