Det är novemberdag – mörkt, råkallt och ruggigt. Den grå känslan förstärks av att huset är inplastat och fönstren täckta med plast. Huset är från tidigt 60-tal och i vissa avseenden typiskt. Högst upp rymliga etagelägenheter och längre ner mindre lägenheter.
Ute är det sosseväder – grått och nivellerat – solsken blir på något sätt ojämlikt. De rika kan ju ha sommarstuga eller segelbåt och därmed gynnas. I våra lägenheter känner vi oss instängda. Balkongdörren fastskruvad och fönsterna går icke att öppna. Under 80-talet kom parabolerna och satellitkanalerna. Ledande socialdemokrater ville förbjuda parabolantennerna. Det skulle vara grått och instängt som det var i kommunistdiktaturerna. Maj Britt Theorin var den ledande i kampen mot den personliga friheten att välja teveprogram. Hon skulle säkert trivts i vår lägenhet just nu. Instängt.
De första årtiondena efter andra världskriget hade den svenska ekonomin en fantastisk utveckling. Europa var sönderslaget och köpte det som fanns att köpa från industrier som var intakta. Socialdemokratin förstod inte detta utan drog helt felaktiga slutsatser. Resultatet blev ”det starka samhället” och ökad jämlikhet. 1970 var Sverige ett av världens rikaste länder, men efter Palmeepoken föll Sverige som en sten mot botten. Vi fick ”dureform” och en usel skola. Jämlikheten blev jämkad ömklighet. I armén blev alla officerare. Hade aldrig gått inom sjukhusen att helt plötsligt alla blev läkare.
Har börjat läsa Henrik Berggrens Palmebiografi. Mest för att förstå varför det hela gick så snett. För snett gick det och Palme var den som drev skutan ur kurs. Vem var Olof Palme?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar